När jag var yngre så hörde man ju historierna om “de där andra”, de som inte riktigt var som man skulle. Jag växte upp med att benämningar blev skällsord, jag blev helt på det klara att det var fel att gilla något annat än det som kallades “normalt”. Jag skulle förmodligen själv aldrig vågat prova, även om det normala aldrig riktigt kändes bekvämt. Istället var det en kompis som ledde in mig i det, som vågade få mig att gå utanför normen.

“Jag vill bara att du ska testa en grej”, sa hon. “Du får säga till om det känns fel.”

Hon tog handkontrollen ifrån mig och gick in i optionsmenyn. Jag såg vad hon gjorde och när jag sedan fick den tillbaka föll alla bitar på plats. Jag var en av de andra. En av dem. De som var fel.

En inverted player.

Många tror att det är något man kommer över. Att om man bara får spela tillräckligt på normal så kan driften att trycka den analoga spaken nedåt för att titta uppåt jobbas bort. Men det är inte så. Jag spelade normal hela mitt liv men det var först när jag vågade mig på att ändra inställningarna till det där lite förbjudna som jag kunde börja gamea på riktigt. Jag är född inverted.

Naturligtvis har jag också fått betala pristet. Löjet. Folk som gör sig lustiga över inverted players, säger att de är ologiska, oförmögna, spelar “fel”. Jag har mist vänner och haft enorma gräl med släktingar över att jag känner mig bekväm med en inverterad Y-axis.

Trots mina många år som inverted player är Blades of Time det första spel jag stött på som haft rörlig kamera men inte inkluderat möjligheten att invertera kontrollerna. För min del betyder det att det är i stort sett ospelbart. Om jag i en butik kommit över det görtråkiga omslaget och faktiskt inhandlat ett exemplar hade jag inte kunnat spela det.

Det är inte okej. Inte nånstans.

Jag vet att många tror att inverted players är sällsynta. Att vi är en liten skara man inte behöver ta hänsyn till. Det är inte sant. Det finns många av oss och på de flesta syns det inte att vi är inverted. Vi kan vara dina vänner, dina grannar, dina syskon och älskare. Och vi kan inte spela Blades of Time.

Tänk på det, nästa gång du häver ur dig “Hö hö, fan vad inverterat!” om något.