Det finns vissa saker som ihop med en god story och ett bra utförande vinner min populärkulturella kärlek. En är brittiska dialekter, en annan drakar, en tredje att namnlösa kvinnor blir sparkade i ansiktet på någorlunda regulär basis.

När en pratar om inkludering av kvinnor i spel(/nörd)sammanhang brukar diskussionen oftast landa i en uppräkning av antalet kvinnliga huvudpersoner samt djupet i deras personlighet kontra djupet av deras urringning. Men inkludering handlar inte enbart om huvudrollsinnehavare och kärleksintressen (även om det behövs oändligt med variation även inom de områdena). Det handlar också om en känsla av att kvinnor existerar och lever i världen även utanför den slutna protagonistsfären med sitt obligatoriska följe kompisar, kärlekar och nemesis.

Även kvinnor kan vara generiska, massgenererade fiender
Det som verkligen fick mig att smälta inför Nickelodions serie Legend of Korra (fangirlhypad text här) var att i en av de första fajterna med generiska fiender i uniform hade ett antal distinkt kvinnliga kroppstyper. Jag blir lyrisk när jag ser avpersonaliserade, icke-sexualiserade kvinnorepresentationer kastas runt som vantar i en tecknad serie. Det faktum att även kvinnor kan vara generiska, massgenererade fiender skapar en inkluderande fiktiv värld där tjejer faktiskt lever egna liv och också kan vara anhängare till militanta terroristorganisationer.

Den generiska fienden är annars alltid manlig. Den manliga kroppstypen är default, den kvinnliga är undantaget som används för vissa karaktärsattribut. Om vi ser till icke-realitiska spel med massgenererade fiendestyrkor finns det aldrig några brudar. SOLDIER? Bara män. Cerberus? Bara män. The Footclan? Bara män. Heavenly Sword? Bara män. Jokerns gäng av mentalt instabila clowner? Bara män. Shadows of the Damned? Bara män. You get the point.

Just Shadows of the Damned är ett intressant exempel i den här sammanhanget. I spelets första banor finns en form av zombie-liknande generiska fiender som bebor helvetet och slaktas i mängder. Alla dessa attackerande monster har manlig kroppstyp, medan de sargade liken som ligger utspridda i husen runt om kring för att illustrera hur hemsk och vämjelig denna mardrömsvärld är, är alla kvinnliga. Det befäster en ganska trist syn på män som förövare och kvinnor som symbolen för en tragisk död (tillsammans, rätt ofta, med barn).

Män måste också kunna vara offer och kvinnor måste också kunna sparkas i ansiktet för en spelvärld där kön är represenativt istället för stereotypt.