Krönika

Det tjejiga och det killiga

När barnen ska på kalas så ställs man alltid inför det ständiga dilemmat kring vad det är man ska köpa i present. När butikerna och tillverkarna av diverse leksaker så lätt sorterar in oss i grupperna tjej och kille så känns det ibland ganska svårt att inte köpa de sakerna som är tillverkade med ett visst kön i åtanke. Jag förstår föräldrar som konstant köper en prinsessklänning till sin dotter och en Spider-Man-dräkt till sin son. Någonstans finns den här typen av välvilja att inte låta sina barn bli utstötta och växa upp utanför normen i rädsla över att de ska bli retade. Sanningen är dock att man blir retad även ifall man har allt som krävs för att bli socialt anpassad. Det räcker helt enkelt med att någon person får för sig att du ska vara ett offer.

Spel för killar?

Spel för killar?

Som spelande föräldrar så går det inte att undgå att det finns en likadan marknadsföring inom spel. Våld och actiontendenser i spel verkar göra det till en tävling om vem som bäst kan följa samhällsnormerna kring vad som är manligt, och de gör ingen hemlighet av det heller. Varje dag pumpar man ut information om att just de här spelen är för killar och de här för tjejer. Allt kan ses i reklamavbrotten på de tecknade kanalerna där killarna har rockmusik i bakgrunden samtidigt som allt exploderar i en kaskad av våld och manlig styrka. På den andra sidan ser vi mode- och djurspelen där tjejerna sitter lugna och är lyckliga över allt man måste ta om hand om, både när det gäller sitt eget utseende och andras välbehag. Detta sänder budskap både om vad som förväntas av de två könen och vilka det är som spelar mest. Killarnas spel är för det mesta de mer populära spelen och de som använder sig av mest resurser för att göra mer genomarbetade spel. Därför visar man även att man tycker att killarna är huvudgruppen inom spelandet, trots att undersökningar idag visar på att nästan lika många tjejer som killar spelar tv-spel.

Spel för tjejer?

Spel för tjejer?

Vi har ofta samtal i den här familjen om vad som är killigt och tjejigt. Vi har en dotter som älskar allt rosa och dockaktigt. Däremot så gör vi ingen stor grej av det. Vi kan se hur hon hellre spelar de tv-spel som grabbarna spelar, men hur de andra intressena präglas av vad som anses accepterat av hennes tjejkompisar. Killarna har liknande scenarion, men ändå är de villiga att sätta sig ned och spela modespel när deras kompisar inte är i närheten. De kan visserligen komma hem och prata om att det är killigt att spela efter att de pratat med sina kompisar, men inser ganska så snabbt att de har en mor och syster som spelar exakt samma spel som de själva gör i exakt samma utsträckning. Vi uppmuntrar våra barn att själva välja vad de tycker är roligt, men samtidigt kan vi inte tvinga dem att bryta könsnormerna. Det är nämligen inte deras uppgift. Bollen ligger istället hos företagen och butikerna, föräldrar och andra vuxna. Ja, mest av allt ligger pressen hos spelutvecklarna som måste inse att spel inte bara är för killar, utan för människor i allmänhet.

När vi handlar presenter så väljer vi till exempel inte nödvändigtvis det mest tjejiga ifall en tjejkompis fyller år. Vi har istället en tendens att köpa det mest könsneutrala vi kan hitta i butiken om vi inte vet vad de önskar sig. Köper vi ett spel till någon så tänker vi på vad som kan vara roligt utan att det behöver vara för ett specifikt kön. Vi väljer det vi tror att vem som helst kan uppskatta utifrån vår egen och barnens erfarenhet, för man vet aldrig vad personen verkligen uppskattar. Ta bara Minecraft som exempel. Även om ens huvudperson kallas för Steve så går utseendet att ändra genom skins och Steve kan vara precis vilket kön du vill. Ja, hela världen om man tänker på det är fri från kön. Det finns bara ett kön, en hen som går runt och gal medan den lägger ägg.

Kommentarer

  1. SpeLinnea skriver:

    Det måste vara himla svårt att värja sig från yttre världens påmatning om vad som är typiskt kvinnligt och manligt. Det är ju rättare sagt omöjligt. Ni har kommit en bra bit på vägen att över huvud taget fundera över det, stor eloge till er.

    Jag brukade ofta önska mig skämtartiklar när jag var liten. Pruttkuddar, fejkbajs, låtsatsgodis som smakar illa etc. Kreativa grejer gick också hem hos mig och säkert hos massa andra barn. Hemmagjord play-doh eller klassiska block och kritor är fantastiska presenter som också är könsneutrala.

Skriv en kommentar