Att definiera något som en revolution, och därmed också paradigmskifte, kan inte göras förrän senare. Då när det går att se tillbaka på ett tydligt före och efter. Det finns däremot mycket plats för spekulationer på vägen till den punkten. Jag skulle därför vilja hävda att vi står på randen till en stor förändring, kanske redan under denna konsolgeneration men med all säkerhet till nästa. Spelskivornas tid är snart förbi, i min kristallkula spår jag en levnadstid på runt fem år till innan de börjar fasas ut på riktigt. Nästa konsolgeneration kommer tvinga fram resten.
Även om jag principiellt är för en minskad tillverkning av produkter är jag tveksam till den digitala revolutionen. Även om cd-skivan inte verkar vara något vi kommer sakna i framtiden som vi idag saknar vinylskivan är det något speciellt med att ha fodralen ståendes i hyllan. Förutom den uppenbara nackdelen med att inte kunna låna ut spel och alla andra argument som lades fram vid presentationen av nya generationens konsoler skulle en total digitalisering betyda att jag inte får något att ta i, ägandeskapet skulle inte kännas lika verkligt. Digitala pengar byts mot digitala spel, inget fysiskt passerar via mig, min bank och den digitala butiken. Vi köper ettor och nollor och betalar med ettor och nollor.
Inte samma sak
Men när jag har vänner över sitter vi inte och kikar igenom mina spel jag har på xboxens hårddisk. Nej, det plockas i hyllan, spel jämförs och analyseras. Några lånas ut, andra återlämnas. Det är ju här ägandeskapet ligger, det tidigare nämnda monumentet. Om det finns någon reklam som står sig är det människors egna upplevelser av spelen. Den exponeringen får inte spelen av att ligga som en titel i en digital meny.
Det finns däremot några riktigt stora fördelar som kommit med övergången mot en alltmer digital spelhandel. Indietitlar och mindre projekt har nu en helt annan förutsättning för att nå ut till en större marknad. Det är nästan som om att internationell medias uppmärksamhet skulle ha riktats mot en open mic-kväll på biblioteket i Gävle. Vem vågar kliva upp?
Jag kommer sakna skivorna när deras storhetstid är över. Visst gissar jag att det är oundvikligt med den hastighet som internet frälser samhället. Det här är mitt stalltips, men jag hoppas att jag har fel. Personligen vill jag ha möjligheten att känna det där sega klicket när jag plockar ur en alldeles ny skiva ur fodralet i många år till.
Ska de sluta göra skivor vill jag att hårddiskarna på konsolerna ska vara enorma. Min hårddisk på PS3 är 80 gb och räcker inte långt om man laddar ner mycket spel(som jag gör).
Men som du säger, det är trevligare med skivor på något vis. Mycket på grund av att det går att låna av folk.
Fysisk media kommer definitivt inte slussas ut på allvar inom fem år. Det spår jag i min kristallkula.
Bara för att vi i norra europa och ett par länder i asien samt delar av USA har bra infrastruktur för digital media, så betyder fortfarande fysisk media mycket.
Det tar för lång tid för folk runt om i världen att ladda ner spelen, hårddiskar som stöds i konsollerna är för små, servrar som supportar multiplayer stängs ner när ”för få” spelar enligt de stora bolagen.
Alldeles för mycket som ska redas ut innan skivor försvinner på allvar. Och jag själv kan inte påstå att jag vill ha det digitalt. Ingen garanti på att kunna plocka upp det jag köpt och spela om 20-30år. Eller att det får leva vidare hos samlare, retro eller vad som.
Kan nog våga påstå att vi är minst två generationer ifrån digitalt. Även om utgivare får bättre marginaler på digitalt och det Kan vara bekvämt för vissa, så kommer dom inte våga ta klivet.
Jag håller inte alls med. Angående hårddiskar så är det en förändring som redan skett – t.ex. 160GB på PS3 är en gammal modell som inte säljs längre, nytt levereras inte annat än 500GB. Eftersom att det är den nya generationen som påtalas här kommer inte den gamla påverkas, när den här revolutionen sker kommer inte 360 och PS3 få annat än på sin höjd FIFA som nysläppt.
När du talar om infrastruktur och väljer att ta med världen som perspektiv kan jag förstå din poäng, men att med en Europacentrerad och USA-centrerad utveckling kommer det inte vara något som drar i handbromsen. Allt handlar om cash, och när vi som spelare aktivt visar att det finns ett stort intresse för den digitala marknaden kommer också industrin haka på. Också att Microsoft backade på den här typen av utveckling har inte att göra med att de lyssnade på communityt, de lyssnade på plånböckerna.
Men som sagt, jag hoppas att jag har fel!
Jag satt också och tänkte på detta igår faktiskt.
Den fantastiska känslan när man ställer tillbaks ett fodral i hyllan efter en färdig spelrunda är speciell. Alla samlade och uppradade för att visa vänner att, dessa har jag minsann klarat! Inga digitala kopior kommer någonsin kunna ersätta det. Den dystra verkligheten är att vi inte kommer att se samma samling om en 10-15 år. Då kommer det vara exlusiva samlarkopior med leksaker till som samlas, tror jag. Lite häftigare kanske men inte för alla. Att vi kommer samla på SSD diskar istället? Är det lagringsutrymme vi kommer samla på i framtiden?
Ja, jag tror också att spelmarknaden är *redo* för detta väldigt snart. Med fler och fler tjänster som typ Steam, Ouya eller mobiltelefoners affärer så är det lättare att gå över smärtfritt. Det är väl det att det fysiska samlandet är väldigt viktigt för många. Kanske viktigare för andra marknader än för oss?
Jag är nästan säker på att Nintendo är sist med att byta bort sina kasetter och skivor. Eller så är de först, får ofantligt mycket kritik och sen tar alla efter och tar marknadsdelar från dem. Oboy. SPEKULATIONER
Haha, angående att Nintendo skulle vara sist på bollen känns det lite som en grej de skulle göra faktiskt, med tanke på hur kass de är på uppkoppling jämfört med alla andra. Men det kanske leder till ett utsträckt samlande av deras grejer – kanske en vinst i sig?
Relevant i sammanhanget:
http://arstechnica.com/gaming/2014/08/analyst-downloadable-titles-make-up-92-of-pc-games-market/
”Anyone paying vague attention to the PC games market has long known that it’s a space dominated by downloadable titles. Still, it’s a bit astounding to hear a report estimating that a full 92 percent of PC game sales in 2013 came from digital downloads”
”The market for game downloads looks very different in the console space, where analyst firm EEDAR estimates that downloads make up less than 20 percent of game sales (though the group sees that proportion growing to 50 percent by 2018)”
Neeeeeeeeeeeeeej! Vill ha kvar fysiskt medium!
Kommer sabba en massa:
Känslan (som sagt)
Andrahandsmarknaden
Födelsedagspresenter blir knasigt.
M.m…
jag blir så ledsen när jag tänker på digitala spel, för min hylla blir inte mer fylld och jag har ingen framsida att titta på.
P andra sidan ta VITA spelen, de är jätte små tunna fodral, utan någon som helst fysisk instruktionsbok eller indexblad i fodralet, och utan det känns det väldigt väldigt fattigt.
Samtidigt så finner jag mig köpandes fler och fler spel digitalt, av bekvämlighet och för att jag slipper åka någonstans eller vänta många många timmar på leverans.
jag är så kluven på så många sätt till det här, jag köper gärna spel fysiskt som jag vet att jag får en steamnyckel till så att jag slipper röra en dvd skiva. Så jag ändå har mitt spel där i listan på steam. Men samtigt så avskyr jag att veta att om steam försvinner så kan jag inte spela de spelen ändå. Trotts att jag har ett fysiskt exemplar.
Vita är den plattform där jag verkligen vill ha fysiska kopior pga att minneskorten är så dyra och inte rymmer så mycket.
De små chippen för fysiska spel tar typ ingen plats så man kan ha med sig så många man vill om man är ute och reser.
Helt digital är jag bara på PC. På konsol är det ungefär 50/50 för min del.
Håller med om priset på vitas kort och din poäng med att de inte är krångliga att ta med, och jag har nog 50/50 på fysiskt respektive digitalt av spelen jag köpt till Vita.
Men varje gång jag har plastat av ett fysikt spel och öppnat så har jag fått en känsla av att massor saknas, och den rätta känslan finns inte där, vilket ju är synd.
För den närmaste framtiden (5-15 år) spekulerar jag att någon form av fysiska spel kommer fortsätta existera.
Ungefär som dyrare specialutgåvor av spel idag kommer framtiden låta dig få (i retro-anda) ett fysiskt ex med fodral, skiva och manual. Det kommer förstås vara dyrare, men tilltala samlaren i oss och ge oss tillfredställelsen av något i bokhyllan.
Det blir troligen bara begränsade upplagor och endast utvalda titlar som får en fysisk utgåva dock.
På PC känns det som övergången redan är här.
90% av mina senaste PC-lköp är något som måste laddas ner från Steam.
Faktum är att jag faktiskt skippat att köpa vissa spel på grund av detta – inte för att det gör någon skillnad förstås =)
De fodral jag har idag är bara fejk och skivan fullständigt meningslös. Samma öde är att vänta för konsol framöver.
Precis såhär tänker jag också! Jag tror inte utrymmet för samlarutgåvor kommer försvinna, den marknaden är ganska liten redan och de som samlar kommer nog inte bli färre ändå. Jag tror givetvis inte att alla skivor kommer upphöra att existera om fem år, men att det då är såpass utfasat att vi kan prata om en digital revolution. Och som du säger, på PC har det redan hänt. Av egen erfarenhet vill folk inte köpa fejkfodral och meningslösa skivor, utan det blir credits till Steam som går före. Och det finns inget som talar för att konsol kommer bli annorlunda.
Jag litar inte på allt digitalt. Jag har 80gb i min PS3 och det räcker inte långt när man har 80 spel. Jag får med andra ord avinstallera när jag vill spela något nytt.
Kommer jag alltid att kunna ladda ned de spel som bara finns på PSN?
Även om jag hade en gigantisk hårddisk så kan den dö och alla mina spel försvinna.
Det känns inte permanent och jag tror att det är det som skrämmer mig.
Jag hoppas verkligen att det släpps specialutgåvor på skiva/kort i alla fall.