Månadsresumé

December

2014 är över och vi börjar ladda upp inför vår episka GOTY-batalj. Men först bockar vi av de sista spelen som släpptes förra året.

Årets sista månad bjuder sällan på särskilt många nya släpp, utan Niklas har äntligen fått lite tid över till att spela ikapp det som spelas bör inför årets spel-snacket. Men några nya titlar har det blivit ändå.

Lara Croft and the Temple of Osiris (PS4)

lara_croft_temple_of_osiris_packshot_ps4_1402335522 Det finns faktiskt två serier om skattletaren Lara Croft som går parallellt med varandra just nu. Utöver den bombastiska rebooten av grundserien tar även old school-Lara med sig upp till tre polare ner i kryptorna för pusselplattformande. Det andra spelet i serien bjuder in till ännu mer samarbete och introducerar fler mekaniker för knepigare pussel. Uppföljaren till Guardian of Light tar en inte på sängen lika mycket som första gången, men är ändå ett ypperligt co op-äventyr.

Tetris Ultimate (Xbox One)

tetris Jag undrar hur många gånger en utgivare hävdat att deras version av tidernas bästa pusselspel är den ultimata. Den här gången är det i alla fall Ubisofts tur, och man satsar stenhårt på multiplayer. Allt annat är avskalat och enkelt, helt utan gimmicks. Precis som Tetris ska vara. Dock verkar det inte vara så många som upptäckt att spelet ens existerar, och svårigheterna att hitta någon att spela online med utöver botar drar ner intrycket en smula.

Det enda Ludde egentligen vill är att hänga i Los Santos med Peter. Trots detta har han hunnit spela lite annat också.

Lara Croft and the Temple Of Osiris (PS4)

lara_croft_temple_of_osiris_packshot_ps4_1402335522Jag anser att föregångaren är ett av de bästa nedladdningsbara spelen förra generationen. Uppföljaren är minst lika bra. Att tillsammans med en kompis utforska tombs och besegra stora bossar är otroligt underhållande även på denna generation.

Never Alone [Xbox One)

neveraloneTa lite delar Limbo och blanda det med en nypa Brothers – A Tale Of Two Sons och du får en ungefärlig bild av vad du får uppleva om du är sugen att spela Never Alone. Spelet är otroligt vackert berättat. Tyvärr så är gameplay inte alltid jätteskoj, då det kan bli aningens frustrerande. Jag spelade det ensam, men om en vill spela spelet som det är tänkt, skall det spelas i co-op.

Game Of Thrones, S1E1: Iron From Ice (Xbox One)

gotJag är fan i mig mållös. När jag först fick höra talas om att Telltale skulle ge sig på Game Of Thrones kände jag en viss oro. Hur skulle de kunna göra TV-serien rättvisa? Men oj vad jag kan ta och stoppa upp min oro någonstans där solen inte skiner. Första episoden av GoT är det bästa från Telltale, som jag har spelat. Jag älskade varenda sekund av det och att få fortsätta spela är vad jag ser mest framemot under spelåret 2015.

Anders har hållit lågan uppe under hela 2014 och ser tillbaka på året som det första hela året efter hans spelfria 2012-2013. I december blev det inte jättemånga titlar, men de som kom var antingen bra, eller jättebra.

The Crew (Ps4)

The-Crew-Box-Art Jag drog tidigt paraleller till två av mina favoritspel i genren: Burnout Paradise och Need for Speed: Underground. Och under de inledande timmarna kunde jag se förbi den otroligt krystade handlingen eller den ojämna bilfysiken. Den stora, otroligt stora världen är imponerade även om man ser till de ganska detaljlösa transportsträckorna och även om reglerna för bilfysiken svajar så finns det mycket njutning i att spela en ösig arkadracer. Men efter du genomskådat den otroligt repetitiva uppdragsstrukturen så inser en att variationen är spelets största problem, den stora världen till trots.

This War of Mine (Pc)

this-war-of-mine Jag har lekt krig sedan barnsben, först med stenar, kottar och pinnar och senare i livet med datorer och spelkonsoler. Och nästan alltid har det handlat om att döda, snarare än att överleva. Däremot har jag tydliga minnen av att leka Robinson Crusoe hemma i skogarna, där jag fickl klara mig på vad som fanns i hopp om att någon skulle hitta och undsätta mig. This War of Mine kombinerar krigets fasa med några individera vilja och möjligheter att överleva. I mitt mörka dockskåp handlar kriget inte iom headshots eller automatkarbiner, utan om att vi i gruppen måste se till att ha tillräckligt med vatten och mat för att överleva nästa dag. Eller en säng att sova i. Och medan krigets fasa rasar utanför dörren handlar det i grunden också om moral; att inte låta det fruktansvärda kriget förvandla dig till något fruktansvärt.

Game of Thrones, S1E1: Iron from Ice (Ps4)

got Jag var långt från ensam med att vara skeptisk till att Telltale skulle skapa ett spel i HBOs universum. Jag kunde inte se hur det skulle sys ihop, eller finnas ett spelbart, underhållande spel i slutändan. Men jag hade fel. Telltale har återigen lyckats förvalta den pulserande delen av en franschise och gjort den till sin egen, utan att för den sakens skull förstöra den eller förvalta den orättvist. Den första episoden lovar otroligt mycket utan att ta i från tårna. Istället gör Telltale det enda rätta, och låter den kalla värld som HBO målat upp under fyra säsonger leva vidare i sin brutalitet och avskalade natur. Och det lovar som sagt väldigt mycket inför fortsättningen.

Tales from the Borderlands, S1E1: Zer0 Sum (Ps4)

borderlands På tal om att vara skeptisk så var mina tvivel ännu större inför Telltales andra seriestart under året. Jag har ingen direkt nostalgisk koppling till Borderlands eller Pandora, och de enda karaktärerna jag minns från Borderlands-serien är antingen döda, eller jävligt irriterande. Men Telltale har lyckats igen, denna gång genom att skapa sina egna karaktärer och händelseförlopp i Gearbox värld. Telltale lägger fokus på humor och lånar in tematiskt från filmvärldens alla hörn och kanter och lyckas återigen skapa något originellt och samtidigt väldigt underhållande. Jag har suktat efter en komedi-genre i spelvärlden länge nu, och även om Tales from the Borderlands inte alltid lägger fokus på humorn så är det de tillfällen där jag skrattar framför min tv som jag minns från det första avsnittet. Och jag vill, som vanligt, genast ha mer.

Linus har spelat jättemycket i december. Väldigt lite från december dock.

Never Alone (Xbox One)

neveraloneNever Alone är ett sånt där spel som på förhand såg ut att kunna bli en av årets stora sleeper-hits. Ett indiespel med unikts fokus, vackert snöiga miljöer och co-op där den ene spelar en arktisk räv(!). Tyvärr nådde inte spelet hela vägen fram. Berättandet kändes aldrig engagerande och gamepleyet lämnade en hel del övrigt att önska. För den som är vill lära sig lite mer om inuitkultur kan spelet dock fortfarande vara av intresse.

Tobbe har försökt pressa in alla spel han missat inför den kommande GOTY-bataljen så det har inte blivit mycket nytt i december.

Game of Thrones, S1E1: Iron from Ice (PS4)

gotDet är Game of Thrones, fast fulare, och du får göra några val som inte verkar spela någon jättestor roll. Där Telltale tidigare jobbat med egna karaktärer eller serietidningsutseende så försöker de här efterlikna verkliga personer och till skillnad från Kevin Spacey i senaste CoD så kommer de inte ens halvvägs. Men det är ändå Game of Thrones med allt vad det innebär med brutala vändningar och politiska rävspel, dock hade det varit trevligare om ens val faktiskt hade haft illusionen av att spela roll.

Tales from the Borderlands, S1E1: Zer0 Sum (PS4)

borderlandsBorderlands är vinnaren av Telltales dubbelsläpp, med en presentation som sitter perfekt och med humor som främsta vapen når de höjderna de behöver för att få mig sugen på nästa del. Att skratta rakt ut framför TVn av ett spel tillhör inte vanligheterna för mig och Gearbox galna värld fungerar oväntat bra i det brä sammanhanget. Men de här dumheterna med episodbaserade spel är bara störigt, ge mig hela spelet nu!

Kommentarer

  1. RickieSix skriver:

    Jag håller med ang. Tales from the Borderlands, man hade noll förväntningar, men det man serverades var bättre än vad man kunnat hoppats på. Följer med spänning. Skulle nog ge det en 5a. GoT-episoden en 4a. Där snackar vi gastkramande val.

Skriv en kommentar