Gästkrönika

Gästkrönika: 15 år i Azeroth

När jag hösten 2004 tog mina första stapplande steg i Azeroth så hade jag ingen aning om vilket äventyr det skulle bli. Jag ville egentligen spelat som Paladin men att behöva heala eller tanka kändes läskigt så valet föll på en Night Elf Hunter. En klass som både var ganska bra och lättspelad, vilket tyvärr ledde till att dom fanns i överflöd och det var svårt att komma med i grupper, så jag bestämde mig för att byta till en Gnome Mage och det var väl egentligen då som äventyret började på riktigt. Efter att ha harvat runt på level 60 ett tag och skaffa bra gear så träffade jag av en slump några från en av dom bästa guilderna på servern. Dom sökte en Mage och om jag fixade questkedjorna för Molten Core och Onyxia så skulle jag få prova!

Ragnaros skiljde agnarna från n00b-vetet.

Sagt och gjort! Jag minns fortfarande den där gången i Molten Core, vi dödade allt förutom Ragnaros, han dog först några veckor senare. Jag minns när vi som första guild på servern dödade Vaelastrasz i Blackwing Lair bara några få sekunder före våra största rivaler. Jag minns glädjeropen över Ventrilo när vi sent på natten till julafton tog ner Nefarian för första gången. Jag minns dom spontana bataljerna mellan Southshore och Tarren Mill och dom ibland flera dagar långa striderna i Alterac Valley. Jag minns att servern kastade in handduken då alla ville vara med och se när porten till Ahn’Qiraj öppnades. Jag minns hur vi dansade med Heigan och hur vi bryggde tusentals drycker för att ta oss an Sapphiron i Naxxramas…

Jag skulle kunna fortsätta nästan hur länge som helst, jag har så många minnen från mina första år i Azeroth och nu så finns ju möjligheten att få uppleva allt detta igen. Men vill jag det? När World of Warcraft: Classic utannonserades på BlizzCon för snart två år sen så började tankarna snurra, kommer det kunna bli samma sak igen? Mycket av äventyret då, i alla fall för mig, var att inte veta något. Idag har jag och många andra en helt annan kunskap om spelet och när jag sen tittade på streams och videos från betan så dalade intresset tyvärr ännu mer. Dels har jag redan gjort resan en gång och även om där finns en del som tilltalar mig så hade jag inte stått ut med otillgängligheten och det mycket långsammare spelsättet från 15 år sen.

Daniel blickar hellre framåt mot BlizzCon och framtiden för WoW.

Därför blickar jag istället framåt och mot BlizzCon i november där vi med största sannolikhet kommer att få se en ny expansion till World of Warcraft. Vad kan vi då förvänta oss av nästa kapitel i den här sagan? Resan till 120 är tydligen för lång och för spretig, därför har det talats om en “level squish” och att zonerna kommer skala bredare så man kan välja fritt hela vägen. Själv tycker jag det går fort nog att levla redan och om maxlevel är 60 eller 120 spelar ingen större roll, det är ju bara en siffra. Något annat som det har spekulerats mycket kring är en ny klass: Tinker, en vidareutveckling av yrket Engineering, tänk steampunk och galna gadgets. Varför inte säger jag, och nu med nya zonen Mechagon så känns det faktiskt inte helt otroligt.

Fast på tal om klasser så skulle jag vilja att dom blev lite mer definierade igen, klasserna har förenklats så många gånger att det idag är väldigt liten skillnad kvar. Här finns mycket att göra och dom kan ju börja med att snegla på Classic, där går klassfantasin före balans, men man kanske kan hitta en medelväg? Något annat jag skulle vilja se är mer dynamiskt innehåll som får världen att kännas levande, Guild Wars 2 gjorde detta riktigt bra. Där kunde det ploppa upp små event som sen växte och tog en vidare genom zonen, fler och fler folk anslöt och efter 60-90 minuter av olika events och uppdrag så kom en stor boss med loot baserat på hur bra det gick i dom olika stegen på vägen. Väldigt mycket roligare än Azeroths världsquestande…

Kan vi inte bara vara vänner?

Nästa grej på min önskelista är att kunna spela över Horde och Alliance-gränserna, vi gör ju ändå det mesta tillsammans, t.o.m. nu när det är krig mellan oss så står vi sida vid sida mot dom större hoten. Detta har det även hintats lite om i spelet och med en dalande spelarbas känns det verkligen rätt väg att gå, speciellt nu när Classic finns för dom som vill ha det som det var förr. Ett alternativ är ju att göra det som ett omvänt warmode där man kan välja själv om man vill kunna gruppa med andra sidan eller inte, detta finns ju dessutom redan för PVP för att minska köerna för den sidan med flest spelare. Om något av detta blir verklighet får vi veta på BlizzCon, men jag hoppas verkligen att Blizzard vågar ta ut svängarna lite mer nu.

Jag vet att Classic är populärt och att många gamla spelare nu kommer tillbaka i hopp om att få känna den där speciella känslan ännu en gång, andra kommer för att göra sin jungfruresa. Själv tänker jag sitta lugnt i båten, jag uppskattar som sagt tillgängligheten och den mycket snabbare spelstilen i dagens Azeroth. Sen ska man aldrig säga aldrig men om inget drastiskt händer så talar ju strax över 1000 dagar i speltid för att mitt äventyr kommer fortsätta ett bra tag till. Fast oavsett om du föredrar Classic eller Battle for Azeroth så är vi nog överens om att World of Warcraft har flera år kvar och även om våra resor blir väldigt olika så är det ju som två helt vanliga killar i en podcast en gång uttryckte det: Målet är ingenting, resan är allt!

Daniel är en 38-årig matlagande tjockis från västkusten som gärna spelar både i och utanför datorn, han brukar lyckas klämma in några spel om året vid sidan om World of Warcraft. I vuxenvärlden jobbar han på bryggeri och har börjat inse att den där drömmen om en foodtruck nog aldrig blir något annat än en dröm…

Skriv en kommentar