I avsnitt två av Indierapporten 2.0 pratar Linus om Starseed Pilgrim, [Out] by [Bracket] och The Stanley Parable. Han tar slår också rekord i sönderklippta meningar och gröntonad bild.
Linus Svensson
må vara yngre än Luddes skäggväxt, men det hindrar honom inte från att tro sig ha rätt i alla diskussioner. Och det kan han mycket väl ha, men eftersom han är så oerhört skånsk är det ingen som förstår vad han säger. Ryktas ha sänkt en vattenbuffel enbart med sitt leende.
Fem spel som antagligen inte kommer 2014
Såhär i början av året pratas det en massa om spelen vi ser fram emot under de närmsta tolv månaderna. Och av förhandssnacket att döma kan 2014 komma att bli ett riktigt toppenår. Det finns massor att se fram emot.
Men såklart kan jag inte riktigt nöja mig med att se fram emot spelet som kommer komma. Istället sitter jag här och längtar som en galning efter spel som jag antagligen inte kommer få ta del i år. Spel jag kanske aldrig kommer få prova, eftersom de kanske aldrig kommer komma.
Jag – en klicknarkoman
Det är något jag måste erkänna. Jag kan inte hålla det inom mig längre. Det är inte rättvist mot er och det är inte rättvist mot mig själv.
Mitt namn är Linus Svensson och jag är beroende av idle games*.
Varför Galaxy egentligen inte är så bra
Det här kan mycket väl vara min sista text som semirespekterad speltyckare. Efter det här är risken överhängande att min trovärdighet är körd i botten och arga gamers från världen över kallar mig tokfrans och dummerjöns i all caps. Eller vad det nu är för smädelser dagens kids slänger sig med.
För ett tag sedan satte jag mig ned med Mario Galaxy. Sen till festen, ja, men jag tänkte att det var ett sådant spel man absolut var tvungen att ha spelat. Det toppade ju årets spel-listor världen över när det kom och används i tid och otid som ett exempel på briljant plattformsskuttande.
Så jag lånade spelet. Dammade av mitt stackars försummade Wii. Satte mig ner. Och fattade I-N-G-E-N-T-I-N-G.
#001: Nypremiär
Linus försöker fylla tomrummet som Samson lämnade bakom sig och tar över Indierapporten. I första avsnittet pratar han om Paper, Please, Mirror Moon EP, Save the Date, Gemini Rue och Device 6.
Varför din kritik mot Anita Sarkeesian är helt jävla bananas
Det är mycket kritik mot Anita Sarkeesian. Som ni säkert vet. Om ni inte visste det innan så läste ni kanske om det i Carl-Johan Johanssons fantastiska gästkrönika här på Svampriket. Folk är arga som bin på henne för att hon kritiserar sexism i spel. Bara häromdagen startades till exempel en, fullständigt oironisk, namninsamling mot hennes videoserie Tropes vs Women in Video Games.
När får man vara sexist, rasist och homofob?
Ett argument man hör ofta när det pratas om sexism, rasism, homofobi och liknande i spel är att spel måste få spegla verkligheten. Soldater är homofober i verkligheten, så därför måste de såklart få skrika kuksugare i Battlefield 3. Såklart.
Call of Duty: Ghosts (360)
Jag var aldrig särskilt intresserad av Call of Duty-spelen. Jag är på tok för dålig online och singelplayer-kampanjen var och är alldeles för strömlinjeformad och självspelande för att det någonsin skulle bli riktigt intressant.
Linus Svensson
må vara yngre än Luddes skäggväxt, men det hindrar honom inte från att tro sig ha rätt i alla diskussioner. Och det kan han mycket väl ha, men eftersom han är så oerhört skånsk är det ingen som förstår vad han säger. Ryktas ha sänkt en vattenbuffel enbart med sitt leende.
stötta riket
