Hej, Christoffer Johansson heter jag och är en av de drivande krafterna bakom TV-spelföreningen Level Up som kör välgörenhetsstream nu till helgen 26-28 maj.
Nu ska jag berätta om lite personliga delar ur mitt liv det senaste året och hur spelet
Alwa’s Awakening har påverkat mig.
Det är dags att göra en liten plugg för den nystartade spelföreningen Level Up i Borås. Under försommaren skapade initiativtagarna Christoffer Johansson och Johannes Ryding ett spelmaraton med insamling till Barncancerfonden och drog in hela 16367 kronor. Jag själv var med och drog min klassiska Probotector-utmaning där jag skulle donera 50kr per liv, det slutade (o)lyckligt på 750kr, men det var ju ändå för välgörenhet. Succén efter streamen var ett faktum och killarna gick vidare med att starta en förening fokuserad på tvspel, något vi verkligen saknat här i Borås. Nu är det dags för föreningens första event och det är åter en välgörenhetsstream, denna gång för Världens Barn.
Sommaren är i full gång och ni sitter troligen allihop som klistrade framför Summer Games Done Quick. Har du missat vad det är? Kolla i så fall in Glenns inlägg om vad han inte får missa under veckan. Men det finns lite nyheter att kika på också. En kille vid namn Jihad får inte längre heta så på PSN, Nintendo har satt stopp för ett lovande Kickstarter-projekt. Dessutom tipsar vi om en fin spelrelaterad utställning i Borås.
Det börjar till slut bli varmt i Borås. Det är visserligen endast de riktigt tappra som (med mycket filtar) börjar befolka stans uteserveringar, men solen värmer mer för varje dag som går och snart är det helt okej förutsättningar för att ta med sig en matsäck och tillbringa eftermiddagen utomhus. Vi måste ju passa på, eftersom vi alla i ryggmärgen är medvetna om att Tomas Ledin har rätt varje jävla år.
Tobias berättar om uppväxten i Uppsala, det eviga fixandet och om att skita i att stå i kö.
Jag skriver den här texten med fara för mitt liv. Jag hoppas att genom att publicera sanningen så ska jag till sist få frid i själen. Ifall ni inte hör från mig igen, så vet ni varför. Beslutet verkade vara ett särdeles gott sådant. Jag tänkte igenom alla vinklar, undersökte alla möjligheter och kunde inte komma till någon annan slutsats. Praktik på riket, i tio veckor. Hur kunde det bli något annat än fullständigt fantastiskt?
