Etikett: sexism

Låt mig hjälpa dig på traven, Katrin

Jag hade beslutat mig för att inte skriva någon upprörd text om det senaste utspelet från bleknande c-kändisen Katrin Zytomierska. Jag kunde inte se någon direkt poäng i det, då jag inte ens tror att hon själv lyssnar på skiten hon kräker ur sig. Det är inte så mycket en faktisk åsikt, som det är hon som desperat skriker “se på mig!” i hopp om att förlänga sin tveksamma relevans ytterligare en liten stund. Jag såg inte syftet med att lägga energi på vad som i praktiken bäst kunde liknas med när Robinson-Robban målade sig smurfblå och studsade runt i en TV-studio.

Men ändå sitter jag här, suckandes, och känner att kanske går det att hitta något meningsfullt att säga om Zytomierskas utspel om hur föräldrar inte bör låta sina barn spela Fortnite.

#vispelarintemed

Rörelsen #metoo har nu nått spelbranschen. Att sexism och trakasserier är vanligt förekommande i bland såväl utvecklare som media är inget nytt, och nu ryter den svenska spelbranschen ifrån i form av #vispelarintemed. 

Åsiktifieringen av spelkritik

Vi pratar en hel del om hur det inte finns objektiva recensioner här på Svampriket. Vår filosofi är att vi gör personliga och karaktärsrika bedömningar utav spel ur vilken vinkel vi vill. Om det finns viktiga infallsvinklar eller aspekter av ett spel vi vill lyfta fram är vi inte rädda att käfta om det i en hel text och helt undvika konventionella bedömningskriterier. Det är inte bara roligare utan fullt nödvändigt för att spel ska fortsätta växa till ett mer komplext och betydelsefullt medium.

Kommer Kojima undan med något?

Det är uppenbart att Hideo Kojima aldrig tycks komma ur trotsåldern när det gäller övertydlig och överjävlig sexism. Quiet känns i det närmaste som ett statement, ett snubbigt ”luften är fri!” från detta annars kreativa geni som uppenbarligen lider av att ha blivit uppfostrad som en typisk man.

Kommer Kojima undan med något?

Det är uppenbart att Hideo Kojima aldrig tycks komma ur trotsåldern när det gäller övertydlig och överjävlig sexism. Quiet känns i det närmaste som ett statement, ett snubbigt ”luften är fri!” från detta annars kreativa geni som uppenbarligen lider av att ha blivit uppfostrad som en typisk man.

Varför ni har fel

Vi är alla ganska uppsvepta i Annas segertåg genom media för tillfället och av förklarliga anledningar tar argumenten som flugit kring de där omdesignade fightingspelskaraktärerna upp en stor del av hjärnkapaciteten. Det har sagts många kloka och fina saker om bilderna, men minst lika många (okej, betydligt fler) fullkomligt idiotiska. Jag tänkte därför ta tillfället i akt och förklara varför vissa argument är fel så att vi slipper bemöta dem någonsin igen (yeah, right).

Om uppvaktningen från kvinnliga spelkaraktärer

I april förra året publicerade spelsidan Polygon en krönika där Jonathan McIntosh, producent för webbserien Tropes vs Women, listade 25 osynliga privilegier som manliga spelare åtnjuter under spelandet. Två av dessa löd:

I am never told that video games or the surrounding culture is not intended for me because I am male.

The vast majority of game studios, past and present, have been led and populated primarily by people of my own gender and as such most of their products have been specifically designed to cater to my demographic.

Sexistpotäter

Jag skulle skriva en text tills idag. Men läget i spelvärlden gav mig så fadd smak i munnen, så nu ska jag försöka förklara sexism online med hjälp av några potatisar.

Läser in

Twitch


Arkiverade livestreams på Youtube

Kalendern

Inga kommande händelser

stötta riket

Bli en Patreon!

Pin It on Pinterest