Gästkrönika

Att bli barn på nytt

Kommer ni ihåg hur det var när man var liten? Man hade aldrig några bekymmer och all tid gick åt till att göra precis vad man ville. Allt var toppen och livet lekte, men ändå så ville bli vuxen. Nu när man är vuxen och ständigt har en massa trista måste-sysslor att göra så vill man tillbaka till den tiden då man var liten.

”En känsla som jag ville uppleva mer av”
När jag i början av förra året sa upp mig från jobbet så fick jag chansen att bli ett barn på nytt, helt plötsligt hade jag massor av tid över till spelande och då var det inget svårt val att plocka upp Final Fantasy 7 ur spellådan. Efter nästan 100 timmar med Cloud och hans vänner så var denna underbara resa slut men det var så mycket minnen som kom tillbaka. Här fanns en känsla som jag sällan hittar i dagens spel, en känsla som jag ville uppleva mer av.

Jag bestämde mig för att spela om fler spel från förr och ramlade av en slump över gog.com där det finns en hel del gamla godingar, några är dessutom gratis! Ett av dessa var Beneath a Steal Sky, ett klassiskt peka-och-klicka-äventyr från 1994 (som numera även finns till iPhone/iPad). Grafiken här är helt underbar och spelet är röstsatt vilket gjorde mycket för upplevelsen. Tycker det är lite trist och dessutom konstigt att den här typen av spel har försvunnit helt.

”Visst är det fantastiskt över 20 år gamla spel håller än idag?”
Nästa steg blev att plocka fram de gamla Nintendospelen, det var här mitt spelande började någon gång i slutet av 80-talet. Här finns så mycket minnen, både bra och dåliga. Jag tog givetvis tag i klassikerna först, Super Mario Bros, Zelda och Metroid. Rygar, Link, Blaster Master, Faxanadu och Kid Icarus spelade jag också igenom. Jag skulle kunna lista hur många guldkorn som helst fast jag känner att det räcker där, men visst är det fantastiskt över 20 år gamla spel håller än idag?

Nu säger jag ju givetvis inte att ni ska säga upp er från era jobb för att spela dator och tv-spel, men Jag tycker ni kan försöka att avsätta lite av er speltid till att söka upp godbitarna från förr. Spel som inte har högupplösta texturer och verklighetstrogna 3d-modeller, utan spel som ligger till grunden för det vi spelar idag. Själv känner jag nu att det är dags att ge sig in i Super Nintendo-världen…

Text av Daniel Andersson

Daniel 31 år gammal ninja från Falkenberg. Gillar spel, film, hamburgare, kebab och figurmålning (warhammer). Bloggar om allt och ingenting på www.qn2.se sen 1998. Spelade mycket Quake när det begav sig. Vet fortfarande inte vad jag vill bli när jag blir vuxen 🙂

Kommentarer

  1. Tobias skriver:

    Falkenberg represent! 😀 Skön text, själv ska jag spela soleil nu.

  2. Michelle skriver:

    Ååh! Jag känner igen mig. Jag började nyligen söka upp en del av de klassiska spelen från förr. På något sätt känns det som att de var mer genomtänkta, själva historien. Det var inte så mycket “vi måste ha spelet som ser bäst ut” utan snarare “vi måste ha ett otroligt BRA spel”. Det är sällan det händer idag tyvärr, men i vilket fall finns det något att titta på i de nya spelen…

    Kanske ska plocka upp lite lego och gå tillbaka till barntiden jag med…. Men jag gillar mitt jobb så säga upp mig är nog lite extremt… Iofs för lego…. 🙂

  3. Samson skriver:

    Någon eller några borde göra en podcast där de letar upp spel de ville spela som barn men aldrig fick chansen. =)

  4. Quid skriver:

    Det är ingen dum idé Samson! Ingen dum idé alls! 🙂

Skriv en kommentar