Gästkrönika

När begränsning ger frihet

Det snackas väldigt mycket om “outside of the box”, att allting skall ske utanför ramarna av vad som anses ordinarie tillvägagångssätt. Men varför måste full frihet vara det enda som föder kreativitet, skulle inte begränsningar kunna göra detsamma? Sanningen är att det många gånger bevisats att om man minskar på friheten så kommer kreativitet fram även då. Se bara på Mega Man till NES som exempel. Om inte färgpaletten i den grå lådan varit begränsad så hade vi kanske idag talat om den orange bombaren.

supermeatboyNär jag begränsade mitt spelbibliotek till endast indie-titlar under 500 dagar var min första fråga om man kunde ersätta sin spelhylla helt, om man skulle sakna de dyra produktionerna och utgivarnas försök till att suga ut så mycket pengar som möjligt. Tanken är att inte meddela hur det har gått förrän projektet är slut, men här kommer en liten spoiler: Det beror på dig som spelare.

En fråga som jag ställde i projektets början, som jag nästan glömt, är, som sagt, om det just går att ersätta sina AAA titlar. Mitt besked blir att jag inte funnit alla typer av spel ännu, men det finns definitivt kandidater. Största praktexemplet är helt klart Torchlight-serien. Runic Games, en indiestudio med folk som jobbat med Blizzard-titlar och är väldigt duktiga på dungeon crawlers, ligger bakom en franchise som jag skulle kunna påstå är BÄTTRE än Diablo. Och då väger jag Diablo 3 mot Torchlight 2. Just den genren verkar dock ganska välpopulerad.

fezNär det gäller FPS och 3PS så är bilden lite annorlunda. Jag har ännu inte funnit något som ersätter Bioshock när det gäller berättande. Men det är här som “stick inside the box” kommer till användning. Utvecklarna har inte budget att skapa en stor historia som räcker i tio timmar bra FPS-action. Så istället fokuserar de på vad de vet att de har råd med: Multiplayer. Produktioner så som Blacklight: Retribution av PerfectWorld eller Natural Selection II av Unknown Worlds skulle kunna vara producerade av Treyarch och Infinity Ward med Activision i ryggen, men går under indie-flaggan. Istället för att lägga tid och pengar på en story att spela igenom så skapar man ett universum och låter spelarna stå för innehållet i renodlad multiplayer.

Men begränsningen skiner som mest när man tittar på vad skaparna lyckas bringa till liv. Titlar som Gunpoint eller Machinarium skulle du aldrig se från en större utgivare, då de anser att sådana spel inte fungerar. Men tursamt nog så är oftast utvecklarna själva spelare och vet vad de vill skapa. De har inte resurser nog att skapa Uncharted, så istället får de skapa en titel där kärnan är intakt och designen tjänar kärnan, inte där den stora publiken bestämmer hur ett spel skall se ut och kännas.

Spelen jag gått igenom har öppnat en ny värld som jag inte känner igen sedan barnsben
Vad jag anade minst med projektet var hur det skulle påverka min spelglädje. Tidigare har jag fokuserat på ett spel åt gången. Delvis för att jag och Tobias hade en grej som vi körde, men även för att en titel skulle konsumeras helt och hållet. Fenomenet som uppstod då var att jag inte hade någon lust att spela om jag inte kunde åsidosätta åtminstone två timmar till en spelomgång. För att kunna generera innehåll till projektet så var det tankesättet inte längre gångbart. Och den katalog av spel som jag gått igenom har öppnat en ny värld som jag inte känner igen sedan barnsben. Minns ni när mamma sa att maten var klar om 15 minuter? Då kunde man spela lite Gradius så länge, det spelade ingen roll att man inte skulle hinna klara spelet på den tiden, man spelade bara första banan eller så, just för att det bara var kul att spela. Inte nog med att indie-spel oftast tar kortare tid att starta, de finns för alla tidsfönster. 40 minuter till jag måste gå till bussen? En match i Awesomenauts. 10 minuter tills jag borde börja med maten? Minst en dag i Don’t Starve. 2 timmar dödtid? Antichamber har en timer på 90 minuter. Och självklart går det att begrava sig i spel som tar längre tid också. Amnesia: A Dark Decent, Dust: An Elysian Tale, The Incredible Adventures of Van Helsing; alla klockar in på fler än åtta timmar.

Humble-Bundle-Logo-Vertical-620x350Mitt pristänk har dessutom blivit helt annorlunda. Du kommer antagligen inte se GameStop erbjuda ett paket med 5st 360spel för säg, 200kr där alla pengarna går till välgörenhet. Men för indiespel, stora som små, är bundles en gamers bästa vän. Den största stjärnan på bundle-scenen, Humble Bundle, erbjuder ofta paket där du själv bestämmer priset (“pay-what-you-want”, en välanvänd term i den världen) för 4-5 väl uppmärksammade spel. Men för att hitta guldkornen bland de mindre kända indie-titlarna så bör man även lägga märke till de andra leverantörerna som håller högre frekvens än Humble-gänget. För oavsett vilken leverantör du väljer så får du ett otroligt värde och nästan alltid bonusar. Nästa gång du besöker GAME, kolla om du ser spelens soundtrack paketeras tillsammans med spelen.

Jag fnittrar när de slänger med ordet “konsolexklusivt” på titlar som jag redan spelar

Tyvärr så existerar många indie-spel bara på datormarknaden, och då gärna på Steam. Men alla annonseringar som både Sony och Microsoft gör för nästa generation bådar gott för indies på de nya konsolerna. Däremot så fnittrar jag när de slänger med ordet “konsolexklusivt” på titlar som jag redan spelar. Valve kommer nog fortsätta vara indie-världens Go-To-ställe med sin Steam-plattform. Framförallt om de kan få SteamBox att fungera och konkurrera i prestanda med de nya konsolerna.

Indiescenen verkade ha sin guldtid när titlar som Super Meat Boy och Bastion kom ut på marknaden. Sanningen är att det bara var startskottet för en ny värld inom spelutvecklingen. Och faktum är att jag har fler indie-titlar som jag ser fram emot än jag saknar AAA-spel.

Text av Nidde Nedelius

nidde Nidde är adlad svampriddare och agerar ofta som Svamprikets fälttekniker för audio/video. Från 1 januari och 500 dagar framåt så har han lagt alla AAA-spel åt sidan och spelar endast indie-titlar. Du kan följa hans resa på indie500.se.

Kommentarer

  1. Gurra skriver:

    Har kört ungefär samma speltänk på senare tid dock inte bara indie utan mycket retro på senare tid , dock har det blivit 2 stora titlar som the last of us och tomb raider i år , dock ett spel jag har lagt mycket tid på i sommar är cube world vilket jag verkligen skulle rekommendera , ett kul spel att bara slö spela 🙂

    Slänger in en länk till spelets hemsida om nån e sugen på att kika på det https://picroma.com/cubeworld

    haaj

  2. Michel skriver:

    Intressant artikel och ett intressant projekt. Ska bli kul att se vad du saknat efter din rensning i spelrabatten. Det första jag tänker på när jag läser din artikel är hur spel vinner plats i människors liv, helt beroende på hur man värderar själv spelupplevelsen. För mig är upplevelsen viktig när jag spelar, och spelar därför helst spel med mycket innehåll – gärna så bra innehåll som möjligt förstås.

    Det blir därför svårt för mig att jämföra ett Falloutspel med t ex ett Torchlightspel, även om jag värdesätter spelupplevelsen högt i båda fallen. Men det är olika spelupplevelser: Fallout t ex är mer uppslukande, andra spel (ofta indiespel) känns för mig mer som fast food eller en mugg Cappuchino på trottoaren mellan plats A och B. (Och det behöver ju inte vara dåligt som sagt men det är ju inte samma grundläggande upplevelse. Och jag behöver inte heller fylla så mycket tid på spel som möjligt.)

    Men ibland blir jag rädd för all denna betoning på indiespel, särskilt när det sätts in i samma ekvation som Steam/Valve. Med tanke på hur länge vi fått vänta på Half-Life 3 skulle det inte förvåna mig om Valve en dag släpper en kod för ett odefinierat spel fritt med uppmaningen: “Skapa ditt eget Half-Life 3” – and Good Luck to ya’ – no pressure! 🙂

  3. Erik skriver:

    Tar gärna emot tips på såna bundles. Känner endast till Humble Bundle.

  4. Nidde skriver:

    @Gurra
    Ser intressant ut. Ser däremot även ut som att det går att sänka oändligt antal timmar i det, vilket är något jag försöker undvika i i500. Några av spelvalen har kanske varit kontraproduktivt till detta, så som t.ex. Terraria, men vi jag hoppas att du förstår poängen med att undvika spel som är så stora och kräver kanske några timmar att komma in i och finna interaktioner i när vi försöker göra en snabbuppfattning på 20-40min.

    @Michel
    Jag hade en liknande vy på indie innan projektet började, att indie var bite-size spel. Jag har blivit glatt överraskad att så inte är fallet. Självklart finns det sådana spel, men långt ifrån alla är det.
    Om du gillar Fallout så skulle jag gärna se att du prövar Shadowrun Returns och återkommer med om du inte kände dig uppslukad av det.
    Däremot betvivlar jag starkt att du någonsin kommer behöver oroa dig över att indie-scenen kommer “förstöra” resten av utbudet på marknaden. De kommer att existera bredvid varandra. Dock så måste de stora utgivarna se över sin strategi, så vi inte förlorar fler spel-serier för att de har helt banala krav på sina titlar.

    @Erik
    Våra favoriter är IndieGala, Indie Royale och Bundle Stars.
    I högermanyn på http://indie500.se listar vi de bundles som är aktiva just nu (av de som vi postat). Du finner dem också på http://indie500.se/category/deals/active-deals/

    Jag vill även rekommendera att du sätter upp och konfigurerar ett konto på http://isthereanydeal.com/ , då kommer du få meddelanden när det kommer erbjudanden som du markerat som intressanta.

  5. NuYu skriver:

    En sak jag tänkt på nu när jag nästan bara spelar indiespel är att de förr så självklara best-of-listorna jag brukade göra inte längre känns relevanta eller fungerande på samma sätt. Det handlar nog både om att utbudet är så stort och att det dessutom är så varierat; det blir så tydligt hur stor skillnaderna är mellan spel och hur svåra de är att jämföra med varandra, medan det bland AAA-titlar är enklare och peka på “den bästa”, eftersom alla gör liknande saker.

  6. Nidde skriver:

    @NuYu
    Jag vet inte om jag är beredd att hålla med. Ja, det är otrolig skillnad på spelen i utformning och utförande, men de går alla att jämför i en aspekt: Hur mycket spelglädje de gett dig.
    Blocks That Matter är ett helt annat spel än Amnesia: The Dark Descent, men du kan fortfarande jämför vilken du helst vill spela. Anledningen till glädjen kan vara helt olika. Någon som gillar skräckspel kommer antagligen att välja Amnesia, men själv spelar jag hellre BTM.

  7. Samson Wiklund skriver:

    @Nidde: Samtidigt måste ju inte “spelglädje” närvara för att spelet ska vara bra. Jag “mår dåligt” när jag spelar Amnesia eller varför inte Last of Us. Det är något som för mig gör de spelen bättre snarare än sämre.

    Det är väl ett ställningstagande till spel som stort som skiljer. Jag vill syna dem som kulturuttryck (“konst”) och då är inte “ha roligt” alltid det främsta målet.

  8. Nidde skriver:

    @Samson
    Då finner jag att du tolkar ordet “spelglädje” lite för ordagrant med betoning på “glädje”-delen av ordet. Som jag sa så är BTM och A:TDD helt skilda spel men du vet vilken du helst vill spela om du skall rangordna dem. Väger du estetik och stämning högre än platform och klara färger så väljer du Amnesia. Jag föredrar plattformspusslande över den ångesten jag får av skräckspel, så jag väljer Blocks.

  9. Samson skriver:

    @Nidde: Använder du “spelglädje” som en synonym till “spelbarhet”? Jag tror det kan vara där våra respektive vokabulär krockar.

Skriv en kommentar