Intryck

Twisted Metal (PS3)

Antihjältar är alltid intressanta. Men på samma sätt som Tugg Speedman aldrig borde ha spelat för utvecklingsstörd i Tropic Thunder så måste man också hitta en fin balansgång när man skapar en hjälte som gör fel. David Jaffe ursäktas för Kratos eftersom han lever och verkar i den urflippade värld som är den grekiska mytologin. Men i ett annat av Jaffes stall hittar man en samling psykopater, våldtäktsmän och seriemördare som är svårare att smälta. Karaktärerna i Twisted Metal-serien har alltid förts fram som ett av seriens starkaste kort, men vad finns kvar om man inte gillar dem?

Mycket är konstigt och kanske är det meningen
För mig kommer Twisted Metal alltid vara spelet som visades upp istället för The Last Guardian på E3. Vi i Europa kommer troligtvis aldrig förstå seriens storhet i samma utsträckning som amerikanerna. Där har spelserien en marknad, en fanbase som otåligt väntat på nästa del. Troligtvis blir också deras förväntningar mättade, för årets Twisted Metal är precis vad de har väntat på; fullt ös, våldsporr och ful-snygg estetik. Det tar tid att vänja sig vid det ursinniga tempot och lagom till att du börjar få grepp på ditt valda fordon kommer nästa vägbula i format av den säregna bilfysiken, som sållar myggor men sväljer kameler. Mycket är konstigt och kanske är det meningen. Att kalla spelet för “trasigt” är nämligen att ta det lite långt. Twisted Metal beskriver en vrickad värld där motorcyklar rammar lastbilar och är lika starkt knutet till verkligheten som tecknad morgon-tv efter en rejäl snedtändning.

Jag står naken i centrum av ett stort snöbollskrig som jag aldrig ville vara med i
Men jag har svårt att hitta suget att spela vidare. Lika ofta som jag myser av allt bränt gummi och glassplitter suckar jag åt att om och om igen bli beskjuten av EMP-missiler som innebär att jag måste hamra knappar för att köra vidare. Störande moment är viktiga, inte minst i tävlingsinriktade spel som det här, men när det händer för ofta surar jag till och får känslan av att jag står naken i centrum av ett stort snöbollskrig som jag aldrig ville vara med i. Det finns en gräns mellan “barnsligt underhållande” och “barnsligt”, och Twisted Metal tar ut svängarna lite väl brett.

Vad jag, resten av Sverige och egentligen hela Europa tycker spelar egentligen mindre roll. Spelet är bland de tydligaste exemplet på “ett spel av Amerikaner, för Amerikaner” jag tagit del av. Och även om jag tenderar att gilla XL med extra ost så står det efter några timmar med Twisted Metal att det inte är något som jag vill lägga mer tid på. Var Jaffes kultfölje kommer ifrån har jag svårt att svara på, visst förtjänar han ha en klapp på ryggen för God of War, men en konstnär är han lika lite som Cliffy B.

Kommentarer

  1. Tobias skriver:

    Lite nyfiken på vad det är du menar med att spelet skulle tilltala amerikaner mer än européer.

    Det kanske var större i USA back in the days, men det blir ju ett ypperligt tillfälle för folk att upptäcka serien nu isåfall, på en ny konsol och allt. För när det kommer till smaklöst ultravåld tror jag inte amerikaner är värre än européer.

    Själv spelade jag Twisted Metal: Black till PS2 otaliga timmar med min bror och vi hade skitkul så jag är definitivt en av dom som väntat otåligt på ett nytt spel. Visst, jag är bara en person och serien kanske är större i USA men jag tror ändå att spelet kommer att gå bra i Europa också. Även om parallellen jag ska dra nu kan tyckas lite väl långsökt så är det svårt att hitta ett bra “bilar-med-vapen”-spel om man inte äger ett Wii och kan köra Mario Kart, och Twisted Metal är tillräckligt bra för att fulla det tomrummet. Enligt mig.

  2. Anders Brunlöf skriver:

    Tobias: Jag spelade också Black väldigt mycket en gång i tiden 🙂

    Spelet var, historiskt sätt, mycket större i USA back in the day. Men jag är med dig, ultavåld funkar överallt numera. Ultravåld på hjul? Mjaa.. USA har en bil och fordonskultur som är svår att beskriva för någon på utsidan. Men likna det vid monsertruckar. Det finns också i andra länder, men det är i USA det föddes och det är i USA det är stort.

    Jag tror som sagt inte att serien kommer gå bra här, men det är som alltid en definitionsfråga. Also, i min bok delar Twisted Metal fler egenskaper med valfritt MP-FPS än MarioKart.

  3. Tobias Andersson skriver:

    Vill du ha alternativ till Mario Kart så är Sonic & Sega All-stars Racing väldigt underskattat.

  4. Tobias skriver:

    Anders: Ja det är klart, det där med fordonskultur lär ju spela in en del faktiskt.

    Tobias: Testade det på Media Markt när det kom och tyckte det verkade skitbra, men skulle tyvärr bege mig till USA en termin precis då så det blev aldrig att jag köpte det. Och nu antar jag att folk inte spelar det online längre. Eller?

    Sen är det ju synd och skam att Bizarre Creations gått i graven, för Blur var förbaskat underhållande. Activision äger säkert licensen, men känns tveksamt om de kommer att göra något med den.

  5. Anders Brunlöf skriver:

    Tobias och.. Tobias: Jag gillar också Sonic & Sega All-star Racing! Spelar mycket hellre det än senare delar av Mariokart (har inte testat Mk7)

    Skrev en recension för Gameplayer back in the day som fortfarande går att läsa; http://gameplayer.se/game_info.php?game_id=8689&section=1#main

    Du hittar spelet på nätet för runt 200 spänn. Lätt värt det.

  6. Tobias skriver:

    “Du hittar spelet på nätet för runt 200 spänn. Lätt värt det.”

    Men spelar folk det fortfarande online? Det är den stora frågan, annars får det nog va.

Skriv en kommentar