Varenda kvinna som spelar för Sveriges fotbollslandslag är bättre än jag är på fotboll. De springer snabbare, de orkar mer, de har bättre bollsinne, de är mer orädda och de är förmodligen starkare än jag är. Så trots att kvinnor i överlag bara har ungefär hälften av en genomsnittlig mans styrka, finns det såklart undantag. Men på grund av könens nämnvärt skilda fysiska förutsättningar har vi beslutat oss för att segregera sport och idrott mellan damer och herrar. Inga konstigheter med det, är väl de flesta överens om.

Både Hollywood och spelindustrin anställer fler manliga skådespelare än kvinnliga. Speciellt huvudrollsinnehavare.
För ett par veckor sedan hölls VGX, som Spike TV’s Videogame Awards nu heter. Det finns mycket att säga om hur showen sköttes, hur nomineringarna såg ut och vilka som vann. Men det var en kategori som särskilt fick mig att fundera, nämligen Best Voice Actor och Best Voice Actress. Alltså en kategori för män, och en annan för kvinnor. Varför delar vi in män och kvinnor i separata kategorier när prestationen inte har något med könsbaserade förutsättningar att göra? Nästan alla stora prisutdelningar gör det, förutom exempelvis Nobelpriset. Men inget av de båda könen har ett inneboende övertag över det andra när det kommer till att agera, likt männen har när det kommer till fysisk prestation.

Både Hollywood och spelindustrin anställer fler manliga skådespelare än kvinnliga. Speciellt huvudrollsinnehavare. Det är en sån där sanning som man knappt kollar upp om den stämmer längre, så jag vet inte om/när det ändrats. Och då är det lätt att argumentera för att kategorierna skulle domineras av män om det inte fanns en könsindelning. Om män anställs oproportionerligt ofta för att det finns oproportionerligt många manliga rollinnehavare, kommer såklart oproportionerligt många män nomineras. Därför skulle man kunna se könsindelningen som ett sätt att kompensera för den obalansen.

Men om vi tar bort alla ”korkade” roller, såna som sällan om någonsin nomineras. Om vi tar bort actionrollerna med fåniga one-liners, såna som aldrig nomineras för att det inte finns någon skådespelarprestation att tala om. Om vi bara har kvar rollerna med djup och känslor, som berättar en historia om en karaktär. Hur ser könsfördelningen då ut? Svampriket har just listat antalet starka kvinnliga karaktärer som en av årets mest positiva punkter. Så jag undrar, fanns det så många färre utmärkta kvinnliga prestationer än manliga i år? Hur blir det 2014? Och kommer vi nå en punkt av jämställdhet där det bara finns en skådespelarkategori, eller kommer den stanna för alltid av tradition?