Krönika

Kärleken inom nördkulturen

Foto: Peter Tjärndal

Oj vilken fantastisk Retrospelsmässa det var i helgen. Jag säger detta, trots att jag sällan hade tid att uppleva mässan i sig. Min plan att inte “jobba” lika mycket som tidigare år gick inte vidare bra alls, timmarna flög förbi som minuter och plötsligt var dagen över. Detta till trots så var min helg fullkomligt fantastisk, och jag önskar verkligen att den inte tog slut så fort. Underbart är kort har aldrig varit så sant som nu.

pusskalas

Ett kramkalas blev ett pusskalas

Retrospelsmässan är verkligen mitt forum. Under åren har den vuxit till sig som årets höjdpunkt. Mycket för att jag också för denna publik är “Retroresan-Anders” och det är där han hör hemma. Och tro mig, jag trivs som fisken i vattnet. Jag får varje år tillfälle att träffa, lära känna och umgås med fantastiska människor med ett gemensamt intresse, en delad passion. Kramkalas i överflöd. Korta ytliga diskussioner blandas med djupgående analyser. Allt flyger omkring i ett virrvarv av entusiasm i diskussionerna som jag får ha under mässan. Det är varmt och det är vackert.

Arrangörerna ska verkligen ha en enorm eloge för det arbete de lägger ner med denna mässa. Varje år har mässan utvecklats och blivit bättre, större och roligare. Med mer och mer saker att se, lyssna på, spela med eller endast beundra på avstånd, och besöksrekordet har slagits år efter år. Och för varje mässa längtar man ännu mer till nästa gång. Jag tror knappast att jag är ensam om att tycka att en Retrospelsmässa per år är lite för lite. Men jag inser också att det inte går att önska mer – kanske är Retrospelsmässan så pass rolig och efterlängtad just för att den inträffar endast en gång per år.

Ett bevis på att vår gamla och nya kärlek till spel och varandra aldrig kommer rosta
Men det jag mest vill hylla är kulturen. Nördkulturen, som fullkomligt kokar över av värme och kärlek. Och framförallt respekt. Med så mycket folk på en och samma plats är det helt otroligt att inte fler är sura och irriterade. Varje person jag möter innan, under och efter mässan är nöjda och glada, trots att de fått trängas, köa och vänta. Och jag tror med fullaste allvar att Retrospelsmässan handlar om något större än en marknad med bra priser för gamla dyrgripar, speedruns eller tävlingar. Det är en hyllning till vårt favoritintresse, ett bevis på att vår gamla och vår nya kärlek till spel och varandra aldrig kommer rosta.

När jag intervjuade två av arrangörerna till Svamppod Fyrkant för någon vecka sedan så pratade vi om hur man kunde utveckla mässan ytterligare. Frågan bör såklart ställas huruvida det behövs, för helgens mässa var väldigt nära perfekt. Men mersmaken går inte att ta miste på och jag skulle mer än gärna tillägna en vecka med denna grupp människor – en festival som hyllar spelen, kärleken och gemenskapen, med Retrospelsmässan i centrum såklart. Det är en tanke värd att bearbeta, och något jag till 100% skulle ställa mig bakom.

Kommentarer

  1. Lucas skriver:

    Totalt 10 timmars bilresa och 2 timmars kötid för 3 timmar på mässan. Värt varenda minut, om det var möjligt skulle jag göra om det imorgon.

  2. SpeLinnea skriver:

    Det är nog lite därför så många fascinerades och filmade kön, tänker jag. “Titta här, här är tusentals andra som mig, det är inget asocialt intresse för ett fåtal”.

    Ullevi nästa?

Skriv en kommentar