Ratchet & Clank har länge varit spelserien som got away för mig. Ratchet var del av Playstation 2s triad av 3D-plattformshjältar, tillsammans med Jak och Sly, men trots att jag spelade de andra två serierna slaviskt blev det aldrig att jag plockade upp Insomniacs bidrag. För mig och andra som missat seriens början kommer nu en andra chans.

I fredags fick jag sitta ner i en och en halv timme och köra igenom en ganska matig demoversion av Insomniacs helt revampade version av originalspelet från 2002. Och herregud vad det gav mersmak.

Det enda jag faktiskt spelat av Ratchet & Clank tidigare var ett kort demo av första spelet (ett parti som jag intressant nog fick spela igenom även i fredagens demo), på den tiden när jag utan problem kunde spela igenom demon tjugo gånger utan att skaffa hela spelet. Det är alltså ingen överdrift att säga att min erfarenhet är begränsad. Ändå kände jag mig direkt som hemma.

Serien är ny, men genren är som ett par riktigt bekväma byxor från förr. Och Ratchet & Clank är verkligen utan tvekan i genrens toppskikt. Kontrollerna sitter på sekunder, storyn är tillräckligt mysigt trivial och allting är sådär morgontecknat-färglatt att man blir alldeles varm i magen.

Kanske är det för att jag aldrig spelade serien när det begav sig, men när jag testar Ratchet & Clank känns det absolut inte som den cash grab remakes ofta kan kännas som. Det känns både som att det gått en rimlig tid sen originalet kom och som att det lagts ett stort arbete på att göra nyversionen till något mer än bara samma spel med glassigare texturer.

För det här är inte en simpel upphottning av grafiken, det här är en riktig remake. Storyn är densamma, men spelet är byggt från grunden i seriens nuvarande spelmotor, med gameplayinslag från flera av seriens senare delar. Utvecklarna tar sig dessutom vissa friheter i sitt återberättande, vilket är småroligt för mig, men säkert kommer vara betydligt roligare för de som är insatta.

I mångt och mycket är det idag bara just Ratchet & Clank som håller flaggan högt i genren som definierade inledningen på min bana som spelare. Jag missade tåget när det först begav sig och när jag nu får en ny chans att hoppa på är jag mer uppspelt än inför många av de helt nya spelupplevelserna som kommer i år. Det jag testade av spelet gjorde ingenting för att minska den känslan.