Fredagslistan

Årets spel 2018

I onsdags kom det avsnitt av Svamppod som vi på redaktionen hatar men som våra lyssnare älskar. Vi syftar givetvis på GOTY-avsnittet där vi svampar skall enas om vilket som var det bästa spelet under det gångna året. Om du mot förmodan inte orkar lyssna på oss när vi tjafsar så har vi sammanställt topplistan i textform här. Listan är framtagen av deltagarna i podden, det vill säga Tobbe, Ludde, Anders, Linus, Glenn och Niklas.

På ett sätt är Beat Saber bara Guitar Hero i VR, men på ett helt annat sätt är det en av de mest intuitiva VR-upplevelser du kan ha. Att slå på färgade block i takt till musik är inte mer komplicerat än Kick punch it’s all in the mind men när hela kroppen tvingas med liknar det mer ett aerobicspass där kraven på koordination och kroppskontroll lyfter rytmspelsgenren till nya höjder. Det här är, tillsammans med Super Hot, det spel du ska visa dina vänner för att sälja in VR.

av Tobbe

Recept för att uppleva Florence
Tillagningstid: 1-2 timmar

– 1 säng/soffa/luftmadrass el. dylikt att ligga på
– 2 kuddar att stötta upp huvudet med
– 1 mage att balansera telefon eller padda på
– 1-10 fingrar att trycka och dra med
– 1 stycke snäll människa som kurar bredvid
– Valfri mängd år av relationserfarenheter
– Ev. 1 pläd
– 1 hjärta i kroppen

av Anna

Monster Hunter-serien har hittills varit så invecklad att bara de mest envetna kunnat uppleva spelens fulla potential – tills nu. I World har Capcom äntligen gjort den makalösa känslan av en väl förberedd och väl utförd monsterjakt tillgänglig för alla utan att för den sakens skull överge seriens mest trogna fans. Det är en balansgång som är oerhört svår, men som genomförs bättre än jag någonsin kunde tänka mig. Den största nackdelen med Monster Hunter World är att dess DLC inte släpps förrän i höst.

av Niklas

Allt blir inte gott när det blandas, men ibland kan du ta två vitt skilda saker, som på pappret inte alls passar med varandra och skapa magi. Precis så är Yoku´s Island Express.  Flipper och Metroidvania borde inte, inom rimlighetens alla gränser, fungera ihop. Ändå så gör det det, spelet är mysigt, vackert och skoj. Det är givande att upptäcka den mystiska ön med dess märkliga invånare, det är roligt att flippra omkring den lilla skalbaggen med sin boll för att ta sig djupare ner i öns inre. Men framförallt är det rogivande att bara känna havsbrisen, prata med din hjälpredarpapegoja och leta reda på vem som egentligen ska ha all post som den tidigare postmästaren inte hunnit leverera innan han lämnade sin… Post.

av Glenn

Den hittills bästa versionen av tidernas bästa spelkoncept har en självklar plats på Svamprikets topp 10-lista. Det har varit både högt och lågt för Tetris genom historien, men det här är första gången jag stannar med spelet en längre period sedan Game Boy-tiden. Detta är ett audiovisuellt mästerverk – särskilt i VR – som med sitt flummiga budskap om godhet och gemenskap skapar en meditativ och snudd på religiös upplevelse när allt klickar. Tetris Effect lever verkligen upp till sitt namn.

av Niklas

Av alla de saker som måste sitta när någon utvecklar ett spel med Spider-Man i huvudrollen står svingandet högst upp. Överst. Annars det går det aldrig att översätta hur det är att vara Spider-Man. Lyckligtvis tycks Insomniacs prioritetslista se likadan ut som min för om det är någon enskild detalj som tippar över skålen så är det mobiliteten som Marvel’s Spider-Man erbjuder. Visst finns det andra nästan lika viktiga byggstenar både här och där men utan mobiliteten skulle stridsmekaniken påminna för mycket om en annan trikåbeklädd hjältes äventyr. Utan det smärtfria svingandet skulle så, så mycket mer av spelet upplevas som en transportsträcka. Istället kunde vi nu smärtfritt ta oss dit vi ville, hur vi ville och uppleva allt annat som är fantastiskt med att vara Spider-Man utan huvudbry. Och även om jag nu hittat allt och rett ut det mesta så återvänder jag gärna då och då – bara för att meditera mellan bakgator och skyskrapor. 

av Anders

Inte sedan Thomas Was Alone har så otydliga pixlar fått mig att känna så mycket och inte sedan Hotline Miami har en berättelse rimmat så väl med sin spelmekanik. Celeste berättar sin historia om att övervinna sina inre demoner samtidigt som du själv övervinner allt svårare spelmoment på väg mot toppen av berget. För såna som mig slutar dock inte resan där utan det erbjuds ett stålbad på andra sidan krönet. Den perfekta kombination av fulländad spelkontroll och brutalt motstånd – definitionen av bara-en-gång-till. Celeste är långt mer än sin ökända utmaning, det är en snortight förpackad inre resa.

av Tobbe

Tiden rör på sig. Kratos har plötsligt köttat sig in till relevansens kammare igen. Hade du frågat mig för ett år om 2018 hade plats för Kratos hade svaret på sin höjd varit tveksamt. Visst blev också jag imponerad och taggad när spelet avtäcktes men mängden skepsis och frågetecken var ständigt närvarande. Närvarande varje dag, upp till att jag faktiskt fick spela spelet. Då kändes allt plötsligt självklart och naturligt. Ändå var allt så annorlunda. Nytt perspektiv, nya vapen, nya miljöer. Nya vänner och nya fiender. Och till stor del även en ny Kratos som försöker sansa sig, som reflekterat och tänkt om. Som inte längre var blind av hat och hämnd. Och plötsligt gick det att hoppas på Kratos igen. Och att Santa Monica lyckas göra God of War i allmänhet och Kratos i synnerhet relevant igen får mig att vilja se ljust på framtiden. För om även den argaste och elakaste av karaktärer kan ändra på sig så finns det hopp för oss alla.

av Anders

Ibland kommer det spel med idéer som både känns extremt nyskapande och fullständigt självklara. Som får en både tänka att skaparen är ett unikt kreativt geni, och undra hur ingen kommit på idén tidigare. Return of the Obra Dinn är definitivt ett sånt spel. Idé och utförande existerar i perfekt symbios och ger en pusselupplevelse helt olik allt annat jag upplevt tidigare. Tidvis brutalt klurigt, men hela tiden enormt tillfredsställande. Och ja, hiskeligt snyggt, oavsett vad människor med uppenbart dålig smak säger.

av Linus

Ni som har lyssnat på årets goty-pod har hört mig famla med orden för att försöka uttrycka hur mycket det här spelet betyder för mig. Det jag har fått uppleva tillsammans med Arthur Morgan liknar inget annat. Jag har inte bara spelat detta spel. Jag har levt detta spel. Jag har på något sjukt sätt blivit ett med huvudkaraktären och världen vi befunnet oss i. Rockstar har med detta spel gjort något som saknar motstycke och har förändrat sättet vi kommer att se på open world-spel i framtiden.
Red Dead Redemption 2 är inte bara det bästa spelet 2018. Det är det bästa spelet någonsin!

av Ludde

Om ni undrar över vilka spel som Jesper, Matilda och Peter anser vara de bästa under 2018 så kan ni läsa det nedan då vi här har samlat redaktionens personliga topp 5.

Anders 3 Anders
Red Dead Redemption 2
God of War
Marvel’s Spider-Man
Detroit: Become Human
Octopath Traveler
Ludde Ludde 3
Red Dead Redemption 2 1
God Of War 2
Marvel’s Spider-Man 3
Florence 4
Super Mario Party 5
Siri
Red Dead Redemption 2
Detroit: Become Human
God of War
Florence
Shadow of the Tomb Raider
TobbeTobbe 3
Celeste 1
Beat Saber 2
The Messenger 3
Yoku’s Island Express 4
Detroit: Become Human 5
Tommy
1 GRIS
2 Shadow of the Colossus
3 Super Smash Bros. Ultimate
4 Let’s Go: Eevee!
5 Inked
Peter
Red Dead Redemption 2 1
God of War 2
Subnautica 3
Marvel’s Spider-Man 4
Warhammer: Vermintide 2 5
Glenn
Return of the Obra Dinn
2 Marvel’s Spider-Man
3 Red Dead Redemption 2
Yoku’s Island Express
5 Florence
Linus
Return of the Obra Dinn 1
Yoku’s Island Express 2
God of War 3
 Marvel’s Spider-Man 4
Florence 5
Niklas
1 Tetris Effect
2 God of War
3 Monster Hunter World
4 Return of the Obra Dinn
5 Red Dead Redemption 2
Jesper
Call of Duty: Black Ops 4 1
Soul Calibur 6 2
Super Smash Bros Ultimate 3
Into the Breach 4
Detective Pikachu 5
Matilda
Detroit: Become human
2 Red Dead Redemption 2
Florence
4 Shadow of the Tomb raider
Unforgiving – A Northern Hymn
Pim
The Missing 1
Tetris Effect 2
Marvel’s Spider-Man 3
Monster Prom 4
Sea of Thieves 5

Det är inte bara Svamprikets redaktion som har förälskat sig i hästar och revolvrar. Det var en hård kamp mot krigsguden men Rockstars storslagna äventyr gick segrande när våra läsare fick rösta fram sitt egna GOTY 2018.

Nå? Har vi rätt eller är vi helt fel ute? Vad var ditt personliga GOTY 2018?

Kommentarer

  1. JohnFoo skriver:

    Skulle personligen byta plats på God of War och Red Dead, men det är ju en smaksak. Jag tycker God of War håller en konstant hög nivå genom hela berättelsen, medan jag hade små problem med Red Deads pacing emellanåt, vilket ju såklart har att göra med att RDR är rätt mycket längre. Niklas tog upp det i podden, men jag hävdar att kapitlen 3 & 4 kändes evighetslånga(när man håller på med de två familjerna och egentligen hela delen i St Denis). Men efter det tog det sig och berättelsen kändes mer….fokuserad efter 4:e kapitlet, tycker jag. Till skillnad från Ludde tycker jag nog att spelet till mesta delen handlar om Dutch och hans fall from grace, även om det såklart krattar stigen för första spelet.

    Vet att ni inte sysslar med sifferbetyg, men jag vill hävda att RDR2 pendlar mellan att ibland vara en 10:a kan det ibland halka ner till en 7:a, medan God of War tycker jag överlag håller en nivå på 9-10. En smaksak! Tufft att välja mellan två av de bästa spelen som sett dagens ljus sedan Witcher 3 🙂

    Mycket bra pod! Tycker ändå ni var ganska snälla

  2. Simon Johansson skriver:

    Många felaktiga topp 5-listor på Riket ser jag, man hade ju hoppats att åtminstone NÅGON av er hade kunnat pricka rätt™. Den korrekta listan ser ut som följande:

    1. Red Dead Redemption 2
    2. Slay The Spire
    3. Subnautica
    4. Kingdom Come: Deliverance
    5. Dead Cells

    Slay The Spire får en plats på listan trots att det fortfarande är i Early Access. Det är helt enkelt så pass bra. Egentligen hade jag velat trycka in No Man’s Sky på listan eftersom det känns som att det släpptes “på riktigt” iom NEXT-uppdateringen. Path of Exile förtjänar också ett hedersomnämnande med tanke på spelet som det utvecklats till sedan dess anonyma release 2013. Det har aldrig varit populärare än vad det är nu. Har ännu inte testat Obra-Dinn men utifrån vad jag har sett/hört så verkar det precis hur bra som helst.

    Här kommer några utmärkelser gällande topplistorna:

    Mest AAA – Anders.

    Det är jämt skägg mellan Anders, Ludde och Siri, men de två sistnämnda har Florence på sin lista vilket gör att de får ses som lite mer raffinerade i sin smak.

    Mest korkad lista – Jesper.

    Det är inte mycket till konkurrens här då Jesper lyckas pricka in både Soul Calibur och Detective Pikachu på sin lista. Att ha CoD på förstaplats är pricken över i:et.

    Mest Tommy – Tommy (eller Pim, jag kan inte riktigt bestämma mig).

    Tommy och Pim kämpar som vanligt om vem som kan te sig mest djup och säregen när det gäller spelsmak. Det är oerhört jämnt då Pim satt ett spel på förstaplats som ingen i världen utom hen (och kanske 15-20 andra människor) känner till. Att spelets fulla titel dessutom är The MISSING: J.J. Macfield and the Island of Memories ger så klart bonuspoäng. Å andra sidan har vi Tommy med Gris på första plats, ett spel som egentligen inte är speciellt bra, men som ser HELT RÄTT™ ut för hen som vill övertyga om att spel är konst. Utöver det hittar ytterligare var sitt märkligt spel på listorna. Inked på Tommys lista och Monster Prom på Pims. Anledningen att Tommy mest troligen kammar hem den här pokalen är att de där två spelen på Pims lista ändå ser rätt balla ut, samt att Tommy öser på med en gammal pretto-klassiker på sin lista, nämligen Shadow of the Colossus.

    Mest rätt lista – Peter.

    Peter hade två rätt på sin lista jämfört med facit (min lista).

    Mest patriotisk – Matilda.

    Det var flera på Rikets redaktion som hade var sitt svenskutvecklade spel på sin lista. Matilda kammar dock hem vinsten med Unforgiving – A Northern Hymn, ett spel med svensk folktro som utgångspunkt. Spelet kan dessutom stoltsera med en “Alla Talar Svenska”-sticker på förpackningen vilket kan få vilken älg som helst att gråta.

    Mest HARCORE GAMER™ – Tobbe.

    Jag hade förväntat mig att Tobbe enkelt skulle kamma hem titeln men det blev jämnare än väntat. Niklas chockerar med Tetris på förstaplats, ett spel som både är traditionellt och svårt. Dessutom krämar han in Monster Hunter World på tredjeplats, vars stora bossar, ändlösa grind och förvirrande menyer har fått mången casuals att skrika förtvivlat. Tobbe sätter Celeste på sin förstaplats, ett spel där man i genomsnitt dör 7000 gånger innan man ser eftertexterna. Beat Sabre är som en ulv i fårakläder då det är lätt att få för sig att detta är lika töntigt som Just Dance, medan det i själva verket är som en idiotisk version av DDR med krav på Spindelmannen-reflexer och stort vardagsrum. Tobbe nöjer sig inte heller där, utan “seals the deal” med The Messenger på tredjeplats.

    Mest “Va fan?” – Jesper.

    Ja alltså va fan? Vad är det där för lista?

  3. T4 was Here skriver:

    Yeah that fair.
    Mitt GOTY var Marvel’s Spider-man för det var det jag spelade mest.

Skriv en kommentar