Jag brukar säga att min ”karriär” som ”professionell spelkritiker” började någonstans runt 2012 – när jag började frilansa för lokaltidningen Nollnitton i Örebro. I skrivande stund var det åtta år sedan. Tiden som gått sedan dess är närmare ett decennium. Om vi sedan adderar alla år som jag skrivit om spel på hobbynivå börjar vi närma oss 14 år. Det är lite mer än hälften av mitt snart 26-åriga liv.

Och jävlar vad jag gjort grejer under den tiden! Jag har deltagit har deltagit i när- och lokalradio, skrivit för åtminstone tre olika spelsajter och gud vet hur många poddar, startat och avslutat en Youtube-kanal, anordnat en årlig välgörenhetsstream och absolut inte minst – gjort videokrönikor på Svampriket.

Och matlagningsvideor. Vi får inte glömma matlagningsvideorna!

Jag tror att den största anledningen till att jag hållit på med spelkritik så länge som jag gjort har väldigt mycket att göra med den enorma variationen alla dessa projekt har gett mig. Men något hände när jag gick in i det nya decenniet. Engagemanget tog, till sist, slut.

Svampriket har gett mig några av dem bästa upplevelserna jag någonsin varit med om, och har varit plattformen där jag fått publicera några av mina, i min mening, bästa texter och videor. Redaktionen består av några av de mest talangfulla och fina människorna jag någonsin mött och jag skulle ljuga om jag sa att jag inte skulle sakna att dela det här lilla kollektivet med dem. Men det är dags att testa någonting nytt. Inte helt nytt, men en sista outforskad grej innan jag hänger min speltyckarhatt på hyllan. Vad det blir får ni veta i sinom tid!

Med det sagt betyder det inte att jag kommer försvinna härifrån för gott. Då och då kanske ni hör min röst i ett avsnitt av Svamppod. Kanske sticker jag upp huvudet under en Twitch-stream. Kanske låter jag skägget växa ut och låtsas att jag är Glenn i en vecka. Möjligheterna är lika ändlösa som universum – så länge jag inte åker fast för identitetsstöld!

Innan jag går vill jag dock ge er ett sista tack. Tack till både er, kära redaktion, och ni som tittat, läst och lyssnat. Tack för allt ni gett mig. Jag hoppas att vi ses väldigt snart igen.?

Ha det bäst, för det förtjänar ni!