Med Sebastian Magnussons smått dystopi-liknande blogginlägg i åtanke så har jag i dagarna funderat mycket över hur spelmediet ska kunna gå framåt.

Ett av de mest berörande hittills i år är för mig utan tvekan Heavy Rain. Både jag, mina vänner och min sambo har haft långa diskussioner rörande spelet både under tiden vi spelade det och efter det var avklarat. Heavy Rain är ett annorlunda spel, som intresserar folk som normalt inte skulle plocka upp en Dualshock 3. Det är ett bevis på att den kulturella delen av spelmediet inte står stilla.

Problemet är att spelet är exklusivt för Playstation 3. Jag förstår hela biten med konsol-exklusivitet och när det kommer till spel som Gears of War eller Metal Gear: Solid så rör det mig inte ryggen. Men Heavy Rain representerar mediet bättre än något annat på väldigt länge. Det är ingen rörmokare mot en ond drak-kung eller en supersoldat som ska rädda världen. Det är en bra berättelse, berättad med fantastisk inlevelse, om riktiga människor i en om än osannorlik, så vardaglig verklighet.

Med det sagt så skulle jag gärna se att spelet nådde ut till en större publik än den nu passerade miljonen. Det är ett spel som man vill att grå biblioteksnissar i Manchester-kostymer med armbågslappar spelar. Jag vill att min mamma, som tjatar om hur bra “Morden i Midsomer” är, tar del av denna täta thriller. Jag vill att Heavy Rain tar plats på samma sätt som Avatar tog plats i filmvärlden och för att göra det måste spelet släppas på fler än en konsol, som dessutom har sålt i minst antal exemplar av de tre primära.

Jag säger nu inte att spelet ska portas till någon annan konsol. Det jag försöker förmedla är att det förvisso är kul att ett spel som Heavy Rain har släppts, men att det behöver göras mer för att belysa det geniala bakom spelet. Det är lagom brett för att kunna spelas av både din släkt och dina hardcore-gamer vänner. Det är tillräckligt bra för att charma och fascinera alla. Men då måste det också vara tillgängligt för alla.