Skitsnacksblogg

Batman: The Court of Owls

Ibland har även jag lite tur. Jag köpte albumet The Court of Owls mest på måfå på Bokmässan i Göteborg tidigare i höst. Jag gillade hur framsidan såg ut och jag kände igen Scott Snyders namn, mycket mer än så visste jag inte innan jag betalade och åkte hem. Det skulle visa sig vara ett lyckokast utöver det vanliga.

Batman Vol. 1: The Court of Owls visade sig nämligen vara något av det bästa jag någonsin läst hittills, oavsett genre och medium. Jag vet dock inte hur mycket det egentligen säger, då jag fortfarande läst extremt lite böcker och seriealbum. Men det jag läst allra mest är just Batman, och bortsett från Frank Millers två mästerverk tror jag aldrig sett Batman porträtterad så väl.

Det finns mycket jag älskade men det som fick igång mig allra mest var hur läsaren tydligt kan se att Bruce Wayne låtit Batman fullständigt stiga honom till huvudet. När Bruce klär sig rollen som Batman är han sinnessjukt självsäker, han ser sig själv och Batman som Gothams räddare, och tror sig ha sten koll på varje hörn av Gotham City. Det ska dock visa sig att han har väldigt fel.

The Court of Owls är seriens främsta antagonist, och det är en fröjd att få lära känna denna societet, som enligt utsago funnits i Gotham City i hundratals år, långt innan det blev “Batmans stad”. Man har mycket listigt valt ugglan som djur och symbol, inte minst för att just ugglan är fladdermusens naturliga fiende.

Som läsare är det en fröjd att äntligen få se honom jobba som ‘The worlds greatest Detetive’
Något jag också uppskattade väldigt mycket var tempot. Batman får vid flera tillfällen vrida ner intensiteten i sina äventyr och som läsare är det en fröjd att äntligen få se honom jobba som “The worlds greatest Detetive” – ett element jag anser viktigt men som lyst med sin frånvaro i samtliga av de serier jag hittills läst. Gotham som stad står långa stunder i centrum, nästan som huvudperson. Som sagt så tror Batman att han har full koll på staden, men han motbevisas tungt och rejält. Illustrationerna lägger mycket fokus på stadens byggnader och gränder och Greg Capullo ska ha en stor eloge för hur snyggt och häftigt allt är uppritat. Inte minst när Batman drogas och serierutor vänds upp och ned och bak och fram, vilket i förlängningen innebär att även du som läsare tappar fattningen, vilket var en störthäftig upplevelse.

Jag kan fortsätta hur länge som helst med mina lyriska urspårningar, men jag tror jag får bromsa och landa här. Det jag egentligen vill säga är att Batman: Court of Owls är ett måste att läsa för alla som någon gång gillat Batman och hans äventyr. Det tog mig som en storm och jag är övertygad om att reaktionen skulle vara densamma för vem som helst.

Skriv en kommentar